Är det fel att förvänta sig stöd från en av de vänner som funnits i mitt liv allra längst? Är det fel att förvänta sig att den person som man själv alltid har funnits där för ska göra samma sak tillbaka när jag ber om det? Eller är det så att jag inte har bett tillräckligt högt? Jag brukar inte kräva särskilt mycket av vår vänskap, det är kanske därför som jag inte kan förvänta mig något alls just nu.
Det tog drygt två dagar för henne att höra av sig efter att jag skrivit och berättat att maken flyttat ut. När mejlet väl kom påpekade hon att jag ju vet vilken sucker för familjen hon är. Sedan berättade hon om sitt liv och om en av hennes vänner som har problem.
Jag skulle så gärna vilja säga till henne vad jag känner, men vill inte såra. Hon har så mycket med sitt.
Hittade din sida just och jag har precis börjat att läsa, från början. Jag måste börja med att säga att du är otroligt stark som vågar ta steget. En otrolig eloge till dig för det!
SvaraRaderaNu till det du skriver ovan...
Jag är ledsen att säga det; Men det låter inte som någon vidare vän du talar om. Visst har alla 'mycket med sitt', men det finns också tillfällen då man måste lägga sig själv åt sidan och finnas till för sina vänner.
Att börja tala om ngn annan vän som har det svårt när du sträckt ut en hand är riktigt tasktigt gjort tycker jag.
Du bad om hjälp, av en vän. Det var säkert inte helt lätt för dig heller.
Näe, hon borde ha funnits där för dig.
Sen vet jag att det är svårt att säga vad man känner i alla lägen. Men en riktig vän kan ta en sådan sak. Du har inget att förlora.
Kram till dig!
Jag tog verkligen illa vid mig. Vi hade dessutom pratat i flera timmar bara någon vecka innan separationen och jag hade öppnat mig för henne på ett sätt som jag aldrig har gjort förut. Vi har väldigt bestämda roller i vår relation och nu har jag rubbat dem, det är nog det som blivit "fel" för henne. Jag har faktiskt lagt bort den relationen just nu, för det gjorde mig inget gott.
SvaraRadera