Jag, här och nu
onsdag 29 september 2010
Kalas
Påtvingade leenden, inte för den skull falska.
Nervösa skratt, flackande blickar.
Hur ska jag bete mig för att ingen ska märka hur obehagligt det här är.
Ingen säger något. Alla vet.
Varför låtsas?
Känner mig bedövad, bedrövad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar